Konflikt! Vetenskap, moral och Jesus

Bahman Armiti THS-kurs: ”Biologi, evolution och teologi 7,5 hp”

En del av mänsklighetens livshistoria handlar om olika konflikter. I all nedskriven historia och i alla tider återfinner vi olika sorters konflikter. Man kan med rätta påstå att det inte existerat en tid då motsättningar i människans sociala samexistens saknades. Att vara i konflikt är en del av vår identitet och utveckling. Vår moderna tid kännetecknas av två motsatta strävanden eller livsåskådningar som vill förklara världen och vägleda oss genom den. På ena sidan står utbredningen av den naturalistiska världsbilden, och på den andra sidan står trons vägledning och världsbild.

Konflikt om vägledning

Om man analyserar den pågående motsättningen finner man att den har sina rötter i 1500-talet. När upplysningstiden påbörjades och människan försökte befria sig från kyrkans icke-moraliska handlingar och auktoritet, inleddes motsättningen mellan vetenskap och teologi (religion). Konflikten handlade om hur man ska förklara vårt samhälles framtid och på vilket sätt vi kan vara framgångsrika varelser. Både vetenskapen och tron försöker förklara det som är dolt eller okänt för oss. Enligt John Polkinghorne: ”The practice of religion and belief in God appear to have almost universal phenomena” (s. 3). Han påpekar också: ”In the bright light of science’s achievements, other forms of discourse are in danger of appearing mere expressions of opinion” (ibid s. 9).

Vetenskap – vad är det?

Begreppet vetenskap kommer från latinets scientia, som betyder kunskap. I Bibeln förklaras kunskap på följande sätt: ”Herren Gud gav detta bud: ’Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.’” (1 Mos 2:16–17).

John Polkinghorne förklarar vetenskapen med hjälp av Karl Popper: ”But science is one of the very few human activities – perhaps the only one – in which errors are systematically criticized and fairly often, in time, corrected… in other fields there is change but rarely progress” (s. 10). I en föreläsning vid THS förklarade Gerald Willemsen vetenskap på följande sätt: ”observerade fakta som sätts i samband med hjälp av teorier.” För att bekräfta en teori måste forskare använda metoder för att antingen verifiera eller falsifiera den.

Polkinghorne (s. 22–23) förklarar vidare att vetenskapliga teorier innebär två saker: Vetenskap måste vara ”fakta”, ”sanningar” och kunskap, men samtidigt måste det finnas metoder för att söka denna kunskap. Vetenskap innebär en inställning där man är beredd att ompröva nuvarande föreställningar. Det som drar gränsen mellan vetenskap och teologi är kravet på bevis (proof); påståenden måste kunna påvisas och verifieras gång på gång av andra forskare. Vi vet att vissa påståenden inom vetenskapen är svåra att påvisa, särskilt inom fysiken. Newtons världsbild skiljer sig från Einsteins, och kvantfysiken skiljer sig i sin tur från Einsteins världsbild. Vetenskapen som världsbild är medveten om detta och försöker hitta lösningar på dessa motstridiga teorier.

Teologins syfte

Enligt THS presentation kommer ordet teologi från theos (Gud) + logos (ord/tal/resonemang). Enligt klassisk uppfattning är teologi läran om Gud. I moderna akademiska sammanhang definieras det som en vetenskaplig disciplin som undersöker människors erfarenheter av Gud.

Enligt Polkinghorne baseras teologi på tre pelare:

1. Skriften (Scripture)
2. Traditionen: ”We inherit the legacy of those who have preceded us, and it would be disastrous if every generation had to start from scratch” (s. 33). Han nämner även den apofatiska traditionen som erkänner Guds obegriplighet (s. 42).
3. Erfarenheten: ”The record of religious experience to which we add our own mite of personal knowledge” (s. 38).
4. Resonemang (Reason): Att använda vårt förnuft för att undersöka hur olika påståenden om världen hänger samman (s. 40).

Polkinghorne påpekar skillnaden mellan Gamla och Nya testamentet. Han menar att nytestamentliga teologer tänker mer likt fysiker, då de fokuserar på fenomen som kräver förklaring och frågar efter bevis (s. 41–42). Gud i Gamla testamentet beskrivs som en Gud som ingriper i vardagens händelser och bestämmer nationers och människors öden. Denna skillnad i hur man ser på Guds handlande i tid och rum har delat troende genom historien.

Naturlig teologi

Naturlig teologi uppstod som en motåtgärd mot upplysningstiden. En av de mest kända företrädarna är Thomas av Aquino (1200-talet). Han menade att vi med hjälp av det förnuft Gud givit oss kan förstå uppenbarelsen, särskilt Jesus Kristus. En annan känd teolog, Jean Calvin, trodde att man genom kunskap om matematik och naturvetenskap kan få kunskap om Gud.

Gerald Willemsen sammanfattar det så här: ”Tro och vetenskap finns i samma verklighet, handlar om samma verklighet, men de närmar sig denna verklighet på olika sätt och de talar ofta olika språk. Tro och vetenskap har gemensamt att de utgår ifrån att det finns en slags ordning” (s. 4).

Slut på konflikten?

Utvecklingen av naturlig teologi löper parallellt med naturvetenskapen. Non-Interventionism är en hållning som strävar efter att förena vetenskap och religion så att konflikten upphör. Carl Reinhold Bråkenhielm menar att avståndet mellan teologi och biologi har krympt: ”Jag som teolog idag har en särskild anledning att lyssna till vad t.ex. biologin lär oss om människan och livet” (s. 46).

Willemsen menar dock, i motsats till Bråkenhielm, att dualismen mellan tro (den inre verkligheten) och vetenskap (den yttre verkligheten) är ohållbar. Frågan kvarstår dock hur religionen ska kunna bevisa evolutionen eller händelser i Gamla testamentet med vetenskapliga metoder.

Biologi och moral

För den moderna människan är det svårt att bokstavligt tro på Bibelns skapelseberättelse. Istället undervisas Charles Darwins evolutionsteori i våra skolor. Darwin beskrev i Om arternas uppkomst hur livet utvecklats från enkla former till den rikedom vi ser idag genom naturligt urval och kamp för tillvaro.

Kan man förklara moral genom biologi? Studier som Dunedinstudien på Nya Zeeland har följt 1000 personer under 40 år för att se hur arv och miljö påverkar livsval. Man fann bland annat samband mellan genen MAOA och kriminellt beteende vid svåra uppväxtförhållanden. Detta väcker frågan: Är det vi kallar "synd" egentligen bara ett resultat av våra gener? Finns det då objektiv synd och rätta handlingar?

Inom gentekniken använder forskare stamceller för att bota sjukdomar som cancer. Motiveringen är att rädda barn från lidande, vilket anses moraliskt försvarbart.

Moral som tro

Enligt min uppfattning förlorade kyrkan kampen mot naturvetenskapen redan innan den börjat på allvar, på grund av bristande moralisk auktoritet. Martin Luther startade den moraliska kampen mot kyrkan 1517 när han protesterade mot avlatshandel. När upplysningen sedan kom, saknade kyrkan en stabil moralisk grund för att delta i samtalet om världens förklaring.

När Nietzsche skrev att ”Gud är död”, syftade han på att den moderna människan blivit likgiltig inför Gud i övergången till ett rationellt samhälle. Men enligt min tro har Gud lämnat efter sig grunden för ett moraliskt liv genom Jesus Kristus.

För mig är tron baserad på Jesus handlingar. Dessa handlingar ger mig kraft att tro på en enda Gud. Samtidigt har jag svårt att tro att hela Gamla testamentet är inspirerat av Guds ande, då det innehåller texter om barnaslakt, kvinnoförakt och folkmord. Jesus däremot åt med de föraktade, inkluderade kvinnor och förlät sina bödlar. Om vi grundar vår moral utanför Jesus handlingar blir den relativ och tvivelaktig.

Sammanfattning och dilemman

Bråkenhielm påpekar att religion kan förmedla moraliska värden, men varnar för att reducera religionen till enbart etik. Om vi motsätter oss genteknik utan moralisk tillsyn, härstammar den åsikten ofta från vår tro. Moralen är inte bara en produkt av evolutionen, utan en gåva från skaparen som synliggörs i Jesus gärningar.

Ett vanligt dilemma inom teismen är: Är något gott för att Gud befaller det, eller befaller Gud det för att det är gott? Om Gud bestämmer vad som är moraliskt per definition, skulle han i teorin kunna befalla vad som helst (vilket leder till en auktoritär etik). Men om vi använder vår egen moral för att döma Guds handlande, sätter vi oss själva över Gud. Mitt svar är att vi måste följa Jesus handlingar som vägvisare för att leva ett moraliskt liv.

Slutord

Jag har här skrivit det som är förenligt med min tro. Jag är inte teolog, utan har försökt formulera mina egna övertygelser. Jag ber om överseende om mina tankar inte överensstämmer med andras uppfattningar.

---

Referenser

• Polkinghorne, John, 1998. Science and Theology. London: SPCK.
• Bråkenhielm, Carl Reinhold och Fagerström, Torbjörn, 2005. Gud och Darwin – Känner de varandra? Verbum.
• Willemsen, Gerard, 2016. Evolution och teologi. (PDF-fil).
• Bibeln 2000. Bokförlaget Cordia AB.
• Dunedinstudien: http://dunedinstudy.otago.ac.nz